Svensk-Litauiska Riksföreningen
till Svensk-Litauiska Riksföreningens hemsida: www.svensklitauiska.se

Senaste Svensk-Litauiskt NYTT
Svensk-Litauiska Riksföreningens digitala nyhetsbrev Svensk-Litauiskt NYTT utkommer med ojämna mellanrum när nyheter finns att förmedla. Redaktör: Pär Lindström <parli(snabel-a)gailit.se>. Svensk-Litauiskt NYTT är gratis, anmäl till <parli(snabel-a)gailit.se> den e-postadress vi skall skicka brevet till. Mejl är dock numera ett ganska osäkert sätt att meddela sig (kontroll har visat att 5-10% av våra mejl når aldrig mottagaren). Vi har därför lagt upp denna webbsida där du kan läsa senaste Svensk-Litauiskt NYTT och ett mindre urval äldre meddelanden.

Mer om EVENEMANG I LITAUEN, SEMINARIER, STUDIESTIPENDIER, LITAUISKA  HELGDAGAR och LITTERATUR finns finns längst ner på denna sida.

Föreningens medlemmar erhåller fyra gånger om året medlemstidskriften Litauen-fokus med ytterligare information. Vill Du bli medlem? Sätt in 200:- (organisationer 500:-, företag 100:- + serviceavgift 400:-) på plusgiro 425 59-5.



Pappersklippp av Egle Vindasiene från Kaunas,
utställt på Simrishamns bibliotek 29/5-22/6 2006

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen december 2014

AKTUELLT
=============================

LITAUEN 10 ÅR INOM EU OCH NATO,
Världspolitikens Dagsfrågor nr 6 2014 från UI ägnas utvecklingen i Litauen. Häftet som författats av Påhl Ruin har titeln "Litauen: Tio år i högsta serien".
I maj 2004 upptogs tio nya stater i EU. Många tidigare EU-stater väntade med oro på denna "The Big Bang". Mycket talar dock för att utvidgningen
varit till stor nytta, både för de gamla och de nya medlemsstaterna. De baltiska staterna har haft en lysande utveckling, 2004 låg Litauens BNP på 52 % av EU-genomsnittet, 2012 på 72 %.
Påhl Ruin tar framför allt upp tre aspekter på utvecklingen: hur EU:s strukturfonder påverkat samhället, hur den fria rörligheten lett till att hundratusentals litauer lämnat landet och hur EU rört upp känslor i sin strävan att öka respekten för mänskliga rättigheter. För alla aspekterna ser han både positiva och negativa effekter på samhällsutvecklingen. Det är ett lättläst och mycket klargörande häfte, med bra översiktsinformation och belysande närbilder.
Låna på bibliotek eller köp i bokhandel eller http://www.ui.se/
________________________

300 ÅR SEDAN KRISTIJONAS DONELAITIS FÖDDES
Kristijonas Donelaitis (1714-1780) föddes i en fattig landsortsförsamling i "Lilla Litauen". (Den av Ostpreussen där bönderna talade litauiska, stora delar ingår i dag i det ryska Kaliningradområdet). Han läste till präst i Königsberg och återvände sedan som präst till en by nära födelsebyn, där han tillbringade resten av sitt liv.
Hans bok Årstiderna skildrar livet i en litauisk by på 1760-talet sett ur den livegne bondes synvinkel. Boken är skriven på hexameter och beskriver med fin poesi naturens växlingar och med god humor böndernas eviga kamp med godsägarens fogdar. Årstiderna ses ofta som ett litauiskt nationalepos.
En höjdpunkt är den mustiga skildringen av ett bondbröllops alla faser, från inbjudan, som förmedlas av budbärare till häst, fram till gästernas vacklande gång när de sent omsider skall ta sig hem från festen.
En utförligare berättelse om Donelaitis och hans verk kommer i nästa nummer av Svensk-Litauiska Riksföreningen medlemstidskrift "Litauen-fokus"
och kan även läsas på sidan http://www.balticbooks.se/Donelaitis.html
En mindre upplaga av Årstiderna i översättning av Lennart Kjellberg säljs f.n. till specialpris på www.balticbooks.se
________________________

EVENEMANGSKALENDER
=============================
12 dec Lidingö: BALTISK JULFEST hos Göran Grahn
Göran inbjuder som många tidigare år balter och Baltikum-intresserade till Julfest från kl 19.00 i sitt hem, Jupitervägen 14 B, Lidingö, 08-766 18 49,
Inträde: Någon mat och dryck att ställa på bordet. Transport: T-bana till Ropsten, Lidingötåget (linje 21) till Käppala station, tag till höger och andra vägen till vänster, följ Jupitervägen fram till 14 B (gult hus uppför backen). Göran (som talar alla de baltiska språken!) hälsar "Välkommen - Tere tulemast - Laipni lugti - Sveiki atvyke - Welcome"
________________________

 

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen oktober 2014

AKTUELLT
=============================

Litauen går mot en bred återhämtning i inhemsk efterfrågan
skriver SEB i den senaste halvårsöversikten Eastern European Outlook. Bygg- och bostadsmarknader har i år börjat vakna till liv, senare än i övriga Baltikum. BNP ökar med 2,7 procent 2014, 3,2 procent 2015 och 4,0 procent 2016 spår SEB. Den viktiga energisektorns situation tryggas när landet vid årsskiftet öppnar en ny gasterminal som radikalt minskar det i dag 100-procentiga beroendet av rysk gas.

Den gradvisa ekonomiska återhämtningen fortsätter i Polen/Centraleuropa och Baltikum de närmaste åren, trots den rysk-ukrainska konflikten som gör att Ryssland går in i stagnation och att Ukrainas BNP rasar i år. Men tillväxten i Polen, Lettland och Litauen blir måttlig och i Estland - som även kläms av finsk svaghet - fortsatt svag. På kort sikt pressas också ländernas tillväxt av en övergående konjunktursvacka i Tyskland/eurozonen; nolltillväxt väntas i eurozonen andra halvåret i år, i sig delvis kopplat till osäkerhet om Ukrainakrisen.

Växande privat konsumtion och under 2015 återupptagen konjunkturuppgång i Tyskland/eurozonen kompenserar för exportbortfall från Ryssland-Ukraina samt sviktande investeringar på grund av geopolitisk oro. Hushållen gynnas av fortsatt goda realinkomster (gäller framför allt Baltikum) och låga räntor; båda i hög grad en följd av fortsatt mycket låg inflation. Enskilda central- och östeuropeiska länders direkta handelskoppling till konfliktländerna är också relativt liten, med undantag för baltstaterna och ett antal andra forna Sovjetrepubliker.

Den rysk-ukrainska konflikten bedöms bli långvarig. Tillväxtprognoserna bygger på de centrala antagandena att konflikten inte eskalerar militärt, att inga allvarliga störningar sker i ryska energileveranser till Europa och att handelssanktionerna mellan västmakter och Ryssland inte trappas upp. Nuvarande sanktioner - vars negativa direkta effekter antas bli relativt små - antas ligga kvar under större delen av 2015.

"Vi står fast vid bedömningen från i våras att konflikten ger små negativa tillväxteffekter på global nivå. Den direkta exporten till Ryssland är relativt liten för de flesta enskilda länder med undantag för Baltikum, Finland och närliggande forna Sovjetrepubliker. Men geopolitisk osäkerhet gör att investeringsviljan också dämpas, åtminstone kortsiktigt, inte bara i närheten av krisområdet utan brett i Europa" säger Mikael Johansson, chef för Östeuropa-analysen på SEB och chefredaktör för Eastern European Outlook.

Ladda ner SEB:s Eastern European Outlook www.seb.se , klicka fram via (överkant:) > Företag, (vänster:) > Nyheter, tips och råd > Nyheter, chattar och rapporter, (mittfältet:) > Rapporter och publikationer > Eastern European Outlook. Där finns för den senaste rapporten en sammanfattning och möjlighet att ladda ner hela rapporter som pdf.
________________________

BALTIC WORLDS 2014 NR 2-3
Baltic Worlds - som fått ny redaktör och ett format som går in i en vanlig tidskriftssamlare - har i dagarna kommit med ett mycket välmatat dubbelnummer, med bl.a. följande rubriker:
- Memorialization of the Holocaust. (Poland and Hungary)
- Nation-building À la russe How Putin's government is educating the Russian elites of tomorrow
- The Armenian Genocide - One hundred years later
- Islamophobia ln Poland - Opposition to the mosque; unexpected bedfellows.
- Art & ownership, deeds and doings of art collector P. Ludwig.
- 92 The Golden Age of Pomerania, lecture on the organization of medieval fishing

Theme section - Modernization in Russia. Cultural practices and discourses.

BALTIC WORLDS är en engelskspråklig tidskrift som utges av Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola och sponsras av the Foundation for Baltic and East European Studies. Prenumerera gratis genom att anmäla dig på www.balticworlds.com eller sända ett mejl till
<bw.editor(snabel-a)sh.se>. Äldre nummer går att gratis ladda ner som pdf, balticworlds.com/back-issues
________________________

 

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen augusti 2014

AKTUELLT
=============================

23 augusti: Molotov-Ribbentroppakten 75 år
Den 23 augusti 1939, för 75 år sedan, undertecknades Molotov-Ribbentroppakten som med sitt hemliga tilläggsprotokoll la grunden till delningen av östra Europa mellan de två totalitära makterna - Sovjetunionen och Tyskland. Det satte igång en händelsekedja av stalinistiska och nazistiska brott mot en rad folk.

23 augusti: Baltiska kedjan 25 år
För 25 år sedan stod omkring två miljoner ester, letter och litauer i en obruten mänsklig kedja genom alla de tre baltiska länderna från Vilnius via Riga till Tallinn för att uppmärksamma samma sorgliga datum. Den Baltiska Kedjan blev också symbolen för ländernas frihetskamp.

23 augusti: Minnesdag för kommunismens och nazismens offer
Den 23 augusti är också utnämnd till europeisk minnesdag för kommunismens och nazismens offer. Den 23 augusti högtidlighålles i bl.a. Stockholm, se nedan!
________________________

MÅNDAGSRÖRELSEN 1990-1991 - en återblick
1 mars 1990 tog två svenska riksdagsmän, Gunnar Hökmark och Håkan Holmberg och två svensk-ester, Andres Küng och Peeter Luksep, initiativet till "Måndagsrörelsen". De skrev ett upprop där de uppmanade svenska medborgare att demonstrera under parollen "Vi stöder halterna". Några dagar senare, måndagen den 19 mars, samlades 500 personer på Norrmalmstorg i Stockholm.
Där hölls sedan möten 79 måndagar, fram till ett avslutande möte den 36 september 1991. Alla svenska partiledare, många riksdagsmän, många kulturpersonligheter och alla prominenta gäster från Baltikum talade vid ett måndagsmöte på Norrmalmstorg.
Men inte bara där - i femtiotalet andra städer runt om i Sverige hölls också möten varje måndag. Det torde under denna tid ha hållits mer an 20 000 offentliga anföranden i Sverige för Baltikums frihet! © Pär Lindström
________________________

 

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen april 2014

AKTUELLT
=============================

SMÅ EFFEKTER FÖR LITAUEN AV RYSK-UKRAINSKA KONFLIKTEN ENLIGT SEB - EURO INFÖRS 2015
Enligt SEB:s halvårsöversikt över Östeuropas ekonomi, Eastern European Outlook (2014-03-26) väntas den gradvisa ekonomiska återhämtningen fortsätta i stora delar av Östeuropa - bortsett från Ryssland och Ukraina. För Litauen kompenserar den fortsatta konjunkturuppgången i Tyskland och Västeuropa delvis för exportbortfallet från svag rysk efterfrågan. Dessutom finns goda förutsättningar för växande privat konsumtion. Jämfört med de prognoser SEB gjorde i februari 2014 skriver man dock generellt ner tillväxtprognoserna för Östeuropa 2014-2015 och risken för kortsiktiga bakslag i enskilda länder har ökat på grund av den geopolitiska oron.
Prognoserna bygger på de centrala antagandena att den rysk-ukrainska konflikten inte eskalerar militärt, att inte mer omfattande handelssanktioner införs och att inga allvarliga störningar sker i ryska energileveranser till Europa.

För Litauen väntar man sig att tillväxten drivs på av en återhämtning i inhemsk efterfrågan som startar något senare än i övriga Baltikum; det gör att BNP ökar med 3,0 respektive 4,0 procent 2014-2015. Växande inkomster, lägre arbetslöshet och begynnande uppgång på bomarknaden stärker konsumtionen när exporten kyls ned av svag rysk efterfrågan och försämrad konkurrenskraft när lönerna växer snabbare än produktiviteten. Likväl blir inflationsuppgången liten de närmaste åren.
För Litauen skulle sanktioner på export till Ryssland vara mindre skadliga än importsanktioner. För närvarande importerar Litauen all naturgas från Ryssland. Litauen planerar dock att starta en egen terminal för naturgas (LNG) i början av december 2014 och kommer på så sätt att kunna täcka behovet av gas från andra länder än Ryssland, till en början troligen från Malaysia.
Exporttillväxten saktade in märkbart under hösten 2013 till följd av minskad export av produkter från oljeraffinaderiet Orlen (samtidigt minskade importen av råolja från Ryssland), samt av spannmål och av konstgödsel.
Under fjolåret uppvisade inhemsk efterfrågan klara tecken på en mer robust återhämtning och började även bidra mer till ekonomisk tillväxt, mer än vad nettoexporten gjorde.
Hushållens konsumtion ökade under 2013 med 5,3 procent, - den snabbaste takten sedan finanskrisen - till följd av ökade inkomster (löner och emigranter som sänder hem pengar), ökad sysselsättning och mer optimistiska konsumenter.
Arbetslösheten uppgick till 11,8 procent 2013 och har minskat med 6 procentenheter sedan toppen 2010. Både ekonomisk tillväxt och emigration väntas driva ned arbetslösheten ytterligare, till 9,5 procent 2015. Samtidigt består problemen med strukturell arbetslöshet och arbetskraftsbrist i vissa sektorer.Brutto så minskar knappt emigrationen då ytterligare 40 000 lämnade landet förra året. Å andra sidan börjar återflyttning av tidigare emigranter ta fart, då fler än 20 000 litauiska medborgare återvände till landet 2013. Företag föredrar ännu att finansiera investeringar med egna medel i stället för att låna från banker.
Under 2013 registrerade landet en stark bytesbalans för femte året i rad. SEB räknar med att bytesbalansen försämras något men att den kvarstår på uthålliga nivåer, med ett underskott som växer från 2 procent av BNP 2014 till 4 procent 2015. Om man därtill lägger låg inflation och ett litet budgetunderskott till den övergripande bilden så blir slutsatsen att den litauiska ekonomin är relativt välbalanserad.
I det stundande presidentvalet den 25 maj anser SEB att det är rätt så troligt att Dalia Grybauskaite blir omvald för en andra mandatperiod. I en allmän opinionsmätning i februari fick hon 43 procents stöd, medan de två andra ledande kandidaterna - från det socialdemokratiska partiet och Labour - fick 7-8
procent. Presidenten, som tidigare varit finansminister och EU-kommissionär, är fast förespråkare för en försiktig finanspolitik.
Sannolikheten för euro-anslutning 2015 har ökat avsevärt sedan senaste utgåvan av Eastern European Outlook, oktober 2013 (bedömningen var då "50-50"-chans). Litauen har under de senaste månaderna uppfyllt samtliga Maastrichtkrav. Ett beslut av Europeiska rådet väntas under andra halvan av juli. En uppgradering av kreditbetyget för landets skuld är trolig.

Ladda ner SEB:s Eastern European Outlook www.seb.se , klicka fram via (Överkant:) > Företag, (vänster:) > Nyheter, tips och råd > Nyheter, chattar och rapporter, (mittfältet:) > Rapporter och publikationer > Eastern European Outlook. Där finns för de senaste rapporterna en sammanfattning och möjlighet att ladda ner hela rapporter som pdf.
________________________

FÖRENINGENS ÅRSMÖTE I ALVESTA
Den första mars höll föreningen ett välbesökt årsmöte i Alvesta. Vid mötet lämnades muntliga rapporter från ett antal av de många sociala och kulturella projekt som driva av lokalföreningar, församlingar, skolor och andra organ.
Zita Svensson talade om svårigheten att i Litauen få diagnostik och behandlingsråd för dem som lider av glutenintolerans och uppmanade medlemmar och andra att samlas kring ett projekt om detta viktiga ämne.
Tilda Jönsson lämnade en imponerande rapport om det år hon tillbringat som volontär på ett barnhem utanför Birzai. Ett utdrag ur hennes berättelse:
" Den uppgift jag hade som volontär var främst att hjälpa till i vardagen med allt ifrån att hjälpa barnen att klä på sig till att läsa godnattsaga. Just sago-stunden var en av de roligaste uppgifterna jag hade. Ord för ord stakade jag mig fram i berättelsen och barnen skrattade och fyllde i med det rätta uttalet. Det var barnen som var mina lärare i det litauiska språket, utan dem hade jag inte förstått så mycket som jag gör idag."
En längre berättelse om detta spännande projekt finns i föreningens medlemstidning 2014 nr 1.
Föreningens styrelse för det närmaste året består av Walla Carlsson, Karlskrona, ordförande, Bengt Andersson, Ödeshög, vice ordförande, Annika Ovander, Karlskrona, sekreterare, Pär Lindström, Växjö. redaktör för e-brev, Petter Bromarker, Åseda/Alvesta, kassör, Torbjörn Ek, Växjö, Karin Knutsson, Boxholm, Mikael Persson, Uppsala, Kristina Gintautiene, Osby och Fanny Eriksson, Vislanda.
________________________

 

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen mars 2014

AKTUELLT
=============================

Ny bok av Kjell Albin Abrahamson "LÅT MIG FÅ STÄDA FÄRDIGT". Kjell Albin skriver "om kommunister, kryptokommunister och antikommunister". 95 % av svenska skolbarn vet vad "Auschwitz" står för, 10 % vet vad "Gulag" representerar. Abrahamson skriver: "Ett barn som dog av hunger och kyla i Gulag är inte minde värt än barnet som eldades upp i Auschwitz ugnar". "Den överslätande svenska inställningen till kommunismens brott är obegriplig", framhåller Abrahamson och beskriver den svenska debattens obalans och i tur och ordning hur debatten förts under Sveriges olika kommunistiska partiledare. Boken avslutas med ett mycket läsvärt självporträtt. Kjell Albin skriver som han talar med vindlande sidospår och bisatser, har man hört honom tala hänger man gärna med på det skrivna ordet.
________________________

NORDIC-BALTIC PUBLIC SECTOR COOPERATION The Nordic-Baltic Mobility Programme for Public Administration, which has received more and more applications over the last five years, will continue in 2014, but under new terms and conditions. Further information at www.nb8grants.org or from Madis Kanarbik, Nordic Council of Ministers office in Estonia, public.administration(snabel-a)norden.ee, Phone: +372 742 3625 | Mobile: +372 50 46 570
________________________

 

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen december 2013

AKTUELLT
=============================

GRADVIS ÅTERHÄMTNING I ÖSTEUROPA ENLIGT SEB
Nästan alla länder i Östeuropa har i höst inlett en ekonomisk återhämtning i linje med mönstret i Västeuropa, men takten i återhämtningen blir överlag måttlig. Det framgår av höstutgåvan av "Eastern European Outlook" från SEB.

Lettland och Litauen fortsätter växa snabbast i regionen (Lettland konverterar till euro från första januari 2014.) Relativt starka Polen återfår sin stjärnstatus efter en
oväntat djup tillväxtsvacka. Ryssland och Ukraina står inför betydande utmaningar. Ryssland - alltmer i behov av reformer har växlat ned till en lägre tillväxt än vad som gällde före den globala krisen medan ett pressat Ukraina devalverar sig ur en akut kris.

Litauens BNP beräknas öka med 3,8 procent i år, 3,5 procent 2014 och 4,5 procent 2015. Inhemsk efterfrågan börjar åter bidra till tillväxten. Hushållens inkomsttillväxt är fortfarande bräcklig och minnena från den senaste bostadskraschen sitter djupt. Inom bostadsmarknaden ökar försäljningen medan priserna sjunker.
Efter den senaste tidens skarpa nedgång i inflationen och minskande budgetunderskott beräknas Litauen under 2014 uppfylla Maastrichtkriterierna för EU-anslutning och - som sista baltstat - konvertera till euro från 2015.

Ladda ner SEB:s Eastern European Outlook www.seb.se , klicka fram via (Överkant:) > Företag, (vänster:) > Nyheter, tips och råd > Nyheter, chattar och
rapporter, (mittfältet:) > Rapporter och publikationer > Eastern European Outlook.
Där finns för de senaste rapporterna en sammanfattning och möjlighet att ladda ner hela rapporter som pdf.
________________________

NY HEMSIDA FÖR EVENEMANG I VILNIUS
Vilnius Tourist Information Centre har tagit fram en broschyr med de viktigaste evenemangen under år 2014 som också skall kunna laddas ner som pdf
http://www.vilnius-tourism.lt/wp-content/uploads/2013/10/events_2014_EN.pdf
Jag välkomnar denna nya form som är mycket överskådligare än den rikliga men också ganska förvirrande informationen som erbjudits på sidan
http://www.vilnius-events.lt/en
(Men tyvärr har det krånglat med nedladdningen, ibland får jag hem halva kalendern, ibland ingenting.)

 

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen oktober 2013

AKTUELLT
=============================

BALTIC WORLDS 2013 NR 3
I senaste numret av Baltic Worlds berättar Påhl Ruin att de baltiska staterna har fler människor bakom galler än något annat EU-land, kanske i mycket beroende på kvarvarande värderingar från sovjettiden. V Bolevics, J Sjölin och T Volkova beskriver hur olika Baltikums fyra större hamnar har organiserats. Lina Håkansson ger nya synpunkter på tolkningen av nordiska och slaviska särdrag i kulturföremål man finner vid arkeologiska utgrävningar. Där behandlas även att reningsverken i S:t Petersburg gör nytta men inte räcker till, hur företag kidnappas i Ryssland och om nationell historia som myt i Bulgarien och mycket mer. Tyvärr ät tidskriften tryckt med ett så litet teckensnitt att artiklarna blir väldigt tröttsamma att läsa.

BALTIC WORLDS är en engelskspråklig tidskrift som utges av Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola och sponsras av the Foundation for Baltic and East European Studies. Prenumerera gratis genom att anmäla dig på www.balticworlds.com eller sända ett mejl till <bw.editor(snabel-a)sh.se>. Senaste och äldre nummer skall gå att gratis ladda ner som pdf, men jag kunde varken ladda ner det senaste eller näst senaste numret. Men försök själva på: http://balticworlds.com/back-issues

ur Extra NYTT från Svensk-Litauiska Riksföreningen sept 2013
Denna vecka visar Kunskapskanalen filmen om den japanska diplomaten i Kaunas, Chiune Sugihara (1900-1986) som räddade tusentals judar undan förintelsen, judar som flytt undan den tyska ockupationen av Polen 1939.Likt Raoul Wallenberg utfärdade Sugihara skyddspass, men till skillnad från Wallenberg hade han inte stöd från sitt utrikesdepartement, han gjorde det på eget initiativ och blev avskedad så fort han kom hem till Japan. Kort före sin död blev han dock återupprättad och hedrad för sin insats.

Kunskapskanalen visar den svenskproducerade filmen av Susanne Concha Emmerich. Vi får möta japanska och polsk-judiska vittnen som minns och berättar den otroliga historien om Chiune Sugihara och flyktingarna i den litauiska staden Kaunas under andra världskriget.

Länk till berättelsen om Chiune Sugihara i Svenska Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Chiune_Sugihara

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen augusti 2013

AKTUELLT
=============================
STUDERA LITAUISKA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET !
Den 2 september 2013 börjar studier i litauiska, man välkomnar såväl studenter helt utan kunskaper i litauiska som de som har lite förkunskaper. Undervisning måndagar 18-20 och torsdagar 14-16. Mer info kurslärare Lilia Bakanauskaite, liliabakanauskaite(snabel-a)hotmail.com eller studierektor Lilita Zalkalns lilita.zalkalns(snabel-a)balt.su.se. www.bafity.su.se

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen juni 2013

AKTUELLT
=============================

Baltikum visar hyfsad tillväxt enligt SEB
Främst Baltikum men även Ryssland och Polen fortsätter visa hyfsad tillväxt de kommande två åren medan många andra länder, främst i södra delen av Östeuropa växer långsammare eller inte alls. Det skriver SEB:s ekonomer i Eastern European Outlook.
Att norra delen av Östeuropa visar relativt god motståndskraft mot global avmattning och skuldkris i eurozonen beror i hög grad på att ekonomierna och banksektorerna där är i relativt gott fundamentalt skick, och att Ryssland gynnas av fortsatt högt oljepris på runt 110 dollar per fat. SEB-ekonomernas prognoser visar att arbetslösheten fortsätter gradvis nedåt i Baltikum och Ryssland men den stiger i Polen i år.
- De senaste årens stora emigration från Baltikum leder till vissa flaskhalsproblem på arbetsmarknaderna där. Även om löneökningarna generellt tilltar så är kostnadsläget under kontroll, med viss reservation för Estland, säger Mikael Johansson, ansvarig för Östeuropaanalysen på SEB och redaktör för Eastern European Outlook. Inflationen fortsätter i år att sjunka i Baltikum och Polen men stiger något i Ryssland.
Det är bara Lettland och Litauen som är med i växelkursmekanismen ERM (2005 respektive 2004) och det krävs minst två års deltagande där inför en euro-anslutning. Bara Lettland uppfyller i dagsläget alla Maastrichtkriterierna för euro-medlemskap, visar SEB:s analys. Bankens experter spår att Lettland kommer att konvertera till euron 2014.

Under 2012 var tillväxten i LITAUEN stabil och fick stöd från både export och inhemsk efterfrågan. BNP steg med 3,6 procent vilket var bland de högsta tillväxttakterna i EU. Samtidigt har de ekonomiska obalanserna fortsatt då handelsbalansunderskottet och inflationstrycket varit lågt.Den starka exportutvecklingen förklaras av kostnader på en låg nivå.Inhemsk efterfrågan bedöms öka med 4% 2013 och med 5% 2014. Utvecklingen för statsfinanserna går åt rätt håll. Statsskulden bedöms stabilisera sig nära komfortabla 40 procent av BNP.
Chanserna är 50/50 att Litauen klarar målet att införa euro 2015 som den nya vänsterledda regeringen satte kort tid efter att den tillträdde efter parlamentsvalet i höstas. Landet ligger hyggligt till i budgetkriteriet, men det kan få svårare att få ner inflationen tillräckligt
________________________

Baltic Worlds 2013 nr 1
I årets första nummer av Baltic Worlds beskriver Påhl Ruin Mats Burströms forskning om familjeskatter i Estland som grävdes ner 1944. Kenneth J. Knoespel skriver med utgångspunkt i Günter Grass "Flundran" om användningen av myter och folklore i Östersjöområdets litteratur. Sasha Tsenkova jämför postkommunistisk stadsförvandling i Prag, Riga, Belgrad och Tirana. Annars dominerar material om rysk historia och rysk litteratur.
Många av de intressantaste artiklarna är tyvärr tryckta med så litet teckensnitt att de blir väldigt tröttsamma att läsa.

Baltic Worlds är en engelskspråklig tidskrift som utges av Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola och sponsras av the Foundation for Baltic and East European Studies. Prenumerera gratis genom att anmäla dig på www.balticworlds.com eller sända ett mejl till <bw.editor(snabel-a)sh.se>. Senaste och äldre nummer gratis som pdf: http://balticworlds.com/back-issues
________________________

Litauen billigaste semestermålet
FOREX Bank beräknar varje år ett index som visar vad det kostar att semestra i olika länder. Exempel på produkter som jämförs är snittpriset för en hotellnatt och ett restaurangbesök för två personer. Sverige (index 100) ligger nära toppen, det är bara Schweiz (122) och Norge (125) som är dyrare. Billigast av de 51 länder som rankas är Litauen med index 42. Och det stämmer ganska bra med vad det kostat mig att ta en öl i Palanga.
________________________

Ny rapport - Anu Mai Kõll: The Village and the Class War
An anti-kulak campaign started in the Estonian countryside after the Second World War in connection to collectivisation. What happened in rural society when this wave of persecution was launched? How did the Communist Party representatives, local councils, farm population, the accused and the not yet accused, react? In a society with small social differentiation and few communist supporters, the campaign was first of all puzzling to everybody concerned. In the wake of a dramatic war with three consecutive occupations, another drama was played out in the peaceful rural landscape. How it was handled and how it finally turned out is the topic of this book. Based on local archives where documents are both abundant and reticent, the roles of structures and actors are explored.
"Kõll's study is a significant leap forward in understanding post war Baltic history. While up to today the ordinary participators in terror have either been seen as ideologically driven traitors or as mere objects of the communist leadership, Kõll presents them as subjects in their own right. Thanks to this effort, history of Stalinist terror in the Baltic States can finally be related to other new explorations on local participation in state violence in twentieth-century Europe."
-David Feest, Georg-August-University, Göttingen, Germany
________________________

Ny rapport - Visionära planer och vardagliga praktiker. Postmilitära landskap i Östersjöområdet
(Visionary Plans and Everyday Practices. Post - military Landscapes in the Baltic Sea Area), by Beate Feldmann Eellend: Department of Ethnology, Stockholm University and Ethnology & CBEES/BEEGS, Södertörn University. Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in Ethnology 7.

 

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen januari 2013

AKTUELLT
=============================

Litauens ambassad Nato:s kontaktpunkt i Sverige
För att samordna arbetet med länder som är samarbetspartner men inte medlemmar i NATO utser NATO något medlemslands ambassad att vara NATO:s NATO:s "Contact Point Embassy" (CPE). Se vidare http://www.nato.int/cps/en/natolive/topics_49190.htm
Litauens ambassad i Stockholm har nu utsetts att under två år vara NATO:s Contact Point Embassy gentemot Sverige. Prioriterade samarbetsfrågor är bland annat Nordiskt-Baltiskt samarbete och nordisk-baltiska identitetsfrågor. Se vidare http://www.litemb.se/index.php?763744354.
Litauiska beskickningar har tidigare fungerat som Nato:s CPE i Georgien, Moldavien och Vitryssland.
________________________

Dubbelnummer: Baltic Worlds 2012 nr 3-4
Baltic Worlds har kommit med ett välmatat dubbelnummer. Arne Bengtsson skriver om en skärpning av den litauisk lag som gör det straffbart att undervärdera aggressiviteten i brott begångna av Sovjet eller Nazityskland. Med stöd av denna lag har Algirdas Paleckis dömts för att han refererat studier som kan tolkas som att inte alla offren vid TV-tornet i Vilnius den 13 januari 1991 dog av den sovjetiska militärens agerande, även litauiska prickskyttar skulle kunna ha varit inblandade. Lagen har kritiserats för att strypa yttandefriheten.
Ur Innehållet i Baltic Worlds kan vidare nämnas bl.a. artiklar av Pontus Reimers om vargar och attityder till varg i länderna runt Östersjön och av Andrei Ple?u om begreppet tolerans,? "Tolerance has become a commonplace of civilized behavior and, like every commonplace, has come to be accepted blindly and
indiscriminately."
Flera artiklar handlar om Polen. Anders Hammarlund skriver spännande om Posen (den västligaste delen av den tyska tredjedelen av det under 1800-talet delade Polen) där judisk studietradition och tysk kulturkanon blev en mylla för både judiskt och tyskt nytänkande. Karin Lindelöf minns strejkerna vid Leninvarvet i Gdansk. Peter Johnsson berättar att Polen har europeiskt rekord i "Gated communities". Per Eklöf skriver om olika generationer av polska fotografer och om polsk gatukonst.
Andra artiklar handlar om städer runt Östersjön, om människorättsarbetet i Ryssland, om kvinnor och muslimer under revolutionen 1917 och om dagens utveckling i Kaukasus.

Baltic Worlds är en engelskspråklig kvartalstidskrift som utges av Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola och sponsras av the Foundation for Baltic and East European Studies. Prenumerera gratis genom att anmäla dig på www.balticworlds.com eller sända ett mejl till <bw.editor(snabel-a)sh.se>. Senaste och äldre nummer gratis som pdf: http://balticworlds.com/back-issues
________________________

"Kulturtidskriften Baltic Worlds satt på svältkur"
DN rapporterar 9 januari att Södertörns högskola minskat sitt bidrag till Baltic Worlds, som har funnits i fem år och trycks i 3.500 exemplar, och att chefsredaktören Anders Björnsson tvingats lämna sin post.
________________________

Länklista till litauisk litteratur
Lietuvos leideju asociacija (LLA), den litauiska förläggarföreningen har på sin hemsida en medlemsförteckning http://www.lla.lt/en/LPA
För varje förlag beskrivs vilken typ av litteratur man ger ut och anges bl.a. webbadressen, En utmärkt startpunkt för den som vill leta efter en viss bok eller böcker om ett visst ämnesområde.
________________________

Nytt leksaksmuseum i Vilnius har öppnat i gamla stan,
i hörnet B.Radvilait?s g. 7 / Šiltadaržio g. 2 http://zaislumuziejus.lt/ öppettider mm se
www.vilnius-tourism.lt/en/tourism/places-to-visit/museums/toys-museum/
________________________

Contactlt är det nya namnet på Rima Ingstads firma som
erbjuder svenska företag hjälp att etablera sig i Litauen, ny mejladress info(snabel-a)contactlt.lt, webb: http://www.contactlt.lt. (Tidigare namnet var Svedijos verslo centras.)
________________________

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen november 2012

AKTUELLT
=============================
Chiune Sugihara "Japans Wallenberg" uppmärksammas
Liksom Raul Wallenbergs öde (äntligen) får allt mer uppmärksamhet har den japanske diplomaten Chiune Sugihara, som verkade i Litauen, fått en massmedial upprättelse på senare år. Sugihara (1900-1986) verkade i Kaunas (som var Litauens huvudstad vid denna tid). Utan tillstånd av sin egen regering utfärdade han skyddspass till judiska flyktingar som flytt undan Nazitysklands invasion av Polen 1939. Visumen gjorde att flyktingarna kunde resa till säkerhet i Japan, via Transsibiriska järnvägen. Han anses ha räddat livet på 6000 judar.
Han blev efter kriget avskedad och framlevde länge sitt liv i fattigdom, men fick kort före sin död upprättelse. År 1985 fick han utmärkelsen "Rättfärdig bland folken" av den israeliska staten. År 1990 fick han postumt Wallenbergpriset. I dag finns ett särskilt museum till hans ära i Kaunas och på 9:e Fortet utanför Kaunas finns ett minnesrum som även uppmärksammar andra diplomater som räddade judar.
Se även 14 november i kalendariet nedan.
________________________

Ny pocket om Baltikums historia: Andres Kasekamp, A History of the Baltic States
Många - även historielärare vi universitetet i Riga - säger att historiekapitlen i mina böcker, ca 50 sidor, är de bästa sammanfattningarna på svenska av baltisk historia. Men vill ni ha en grundligare historievetenskaplig bok är Kasekamps verk ett självklart alternativ. På 250 sidor behandlar han de tre ländernas utveckling från stenålder till EU-inträde, med utgångspunkt i de senaste forskningsrönen och med omfattande källhänvisningar. 7 kartor, tabell över historiska ortsnamn, 5 sidors kronologisk översikt och 10 sidor tips för fortsatt läsning inom olika områden. Inte minst det 14-sidiga registret gör boken till ett värdefullt uppslagsverk. (Finns i lager hos Baltic Books, www.balticbooks.se.)


ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen oktober 2012

AKTUELLT
=============================

BALTIC WORLDS: temanummer om litteratur runt Östersjön
Baltic Worlds 2012 nr 2 har som huvudtema Dislocating literature med artiklar om gränsöverskridande litteratur, bl.a.: Ghetto-litteratur, Songs from Siberia, The folklore of deported Lithuanians, Sofi Oksanen's "Purge" in Estonia, The truncated road movie: Thomas Brasch and the Berlin Wall och ryska poeter i Baltikum.
   Vidare uppmärksammas bl.a. ultranationalister och homosexuella i Litauen, barnhem i södra Ryssland, förändringar av den högre utbildningen i de baltiska staterna, Skapandet av Lettlands universitet under mellankrigstiden.

Baltic Worlds är en engelskspråklig kvartalstidskrift som utges av Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola och sponsras av the Foundation for Baltic and East European Studies. Prenumerera gratis genom att anmäla dig på www.balticworlds.com eller sända ett mejl till <bw.editor(snabel-a)sh.se> Äldre nummer som pdf: http://balticworlds.com/back-issues
________________________

EASTERN EUROPEAN OUTLOOK

SEB:s halvårsöversikt över Östeuropas ekonomi, Eastern European Outlook (SEB 2012-10-10), har som tema Baltikums konkurrenskraft.

Konjunkturen i Baltikum vänder uppåt igen de närmaste åren
En exportboom under åren 2010-2011 gjorde att Baltikums ekonomier åter kom på fötter efter tidigare depression. Uppgången drevs av en återhämtning i extern efterfrågan efter global recession 2009 men fick också extra näring av interndevalveringar. Enligt officiella siffror sänktes den genomsnittliga månadslönen i Estland och Litauen med totalt 12 procent och i Lettland med 19 procent, allt räknat från topparna under 2008 fram till att anpassningen var över i början av 2010. Därmed reparerades konkurrenskraften som urgröpts av tidigare överhettning.

För de närmaste åren räknar SEB med att en växande inhemsk efterfrågan och en konkurrenskraftig export bidrar till att tillväxten kan nå en takt på ca 4 procent per år.
Tidigare värst krisdrabbade Lettland utvecklas jämnast och starkast av baltstaterna över perioden 2012-2014.
Lettland kan komma att införa euron som planerat 2014 medan Litauen väntas uppfylla Maastrichtkriterierna först 2016 eller senare.

Tungviktarna Ryssland och Polen fortsätter 2013-2014 att stå emot omvärldskrisen bättre än många andra länder i Östeuropa, främst jämfört med centrala och södra Östeuropa.
Men tillväxten blir måttlig, ca 4 procent respektive 3-4 procent, och Polen tappar senaste årens stjärnstatus. Polens euroanslutning väntas ske tidigast 2016.

Litauen: arbetslösheten sjunker, lönerna nästan stilla
Arbetslösheten har fortsatt att falla och uppgick under det andra kvartalet 2012 till 13,3%. Arbetslöshet bland unga och män minskade särskilt. Arbetslösheten väntas fortsätta att gradvis minska till i snitt 13,5% 2012, 12% 2013 och 10% 2014.
   Lönetillväxten har varit svag och har inte överskridit inflationen, reallönerna har därför minskat. Nominella löner och ersättningar ökade med 2,2 procent under andra kvartalet 2012. Efter fyra år höjdes den 1 augusti den lägsta lagstadgade månadslönen, men bara från EUR 232 till EUR 246. Inflationen väntas uppgå till 3,4% 2012 och 3,5% 2013 och 2014.

Ny regering i Litauen efter valet 14 oktober
Oppositionspartierna leder i opinionsmätningarna inför valet den 24 oktober. Vid mätningar i september fick Social Democratic Party 16,3%, Labour Party 14,5% och Order and Justice Party 9,5% medan konservativa regeringspartiet Homeland Union hamnade på fjärde plats med 7,6%.

SEB räknar inte med att regeringsskiftet får några dramatiska effekter på de offentliga finanserna, oavsett vilka partier som får makten efter valet.

Ladda ner SEB:s Eastern European Outlook
www.seb.se , klicka fram via (Överkant:) > Företag, (vänster:) > Nyheter, tips och råd > Nyheter, chattar och rapporter, (mittfältet:) > Rapporter och publikationer > Till rapporter och publikationer > Eastern European Outlook. Där finns för de senaste rapporterna en sammanfattning och möjlighet att ladda ner hela rapporter som pdf.

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen september 2012

AKTUELLT
=============================

VÄRLDEN ÖSTERUT - en ny blogg som inte drivs av en person utan av föreningen "Sällskapet" med drygt 200 personer som yrkesmässigt arbetar med Ryssland, Central- och Östeuropa samt Centralasien. Föreningen omfattar förutom akademiska forskare också översättare, diplomater, journalister, lärare, konsulter och människor med andra yrken.http://www.sallskapet.org/ostblog/
   Se även vår notis i april om föreningen Sällskapets digitala gratis-tidskrift Östbulletinen (se nedan)
________________________

LITAUENHJÄLPEN - EN ÅTERBLICK
"Litauenhjälpen" grundades 1993 av Kerstin Lindquist i Bräkne Hoby. Tio år senare hade man sänt 490 långtradare med hjälp till fattiga, sjuka och handikappade i Litauen. Litauisk och svensk byråkrati satte då stopp för hjälpsändningar. Litauenhjälpen har därefter stött handikappvården i Litauen med främst kontant stöd, se vidare http://www.litauenhjalpen.org/lit-help1.htm
   Kerstin Lindquist har nu i bokform beskrivit Litauenhjälpens historia i boken "Det är ditt problem". Den kan beställas via mail <lillan(snabel-a)jel.st för 236:- inkl porto (25:- går till hjälpverksamhet i Litauen).
________________________

 

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen april 2012

AKTUELLT
=============================
Östbulletinen - gratis tidskrift om Östeuropa
Östbulletinen, som utges av sällskapet Sällskapet, kan gratis laddas ner på hemsidan www.sallskapet.org, det gäller även äldre nummer. I nr. 4, 2011 (årgång 15) skriver bl.a. Olof Kleberg om Vaclav Havel, Jakub Swiecicki om Polens problematiska gränser och Magnus Ljunggren berättar historien om varför armenier från hela världen vallfärdar till Göteborgs universitetsbibliotek. Vi tackar Bengt Cederfelt för tipset, som själv blivit tipsad av Ingmar Oldberg.
________________________

Bok om svenska insatser för Baltikums frihet
Krister Wahlbäck, nutidshistoriker, statsvetare och tidigare ambassadör, har skrivit boken Baltisk Befrielse - svenska insatser för friheten. Både enskilda personer och den svenska regeringen bidrog till att demokratin fick fotfäste i Baltikum. Wahlbäck beskriver statsminister Carl Bildts engagemang och hur Sverige medverkar till att Washington sjösätter flera initiativ som stöder den baltiska befrielsen. Wahlbäck ger även en bild av konflikterna efter självständigheten mellan rysktalande estnisk- och lettisktalande delar av samhället.
Peeter Luksep, en av de fyra initiativtagarna till måndagsmötena på Norrmalmstorg, beskriver i ett efterord hur mötena utvecklades till något betydligt större än initiativtagarna hade vågat hoppas på. Han framhåller att Sverige förändrats. "politiskt från ett av få västländer som erkände den sovjetiska annekteringen av de baltiska staterna och vars regering visade totalt ointresse för sina tre baltiska grannländer, till att bli det första land som hade en ambassadör på plats i Tallinn".
Boken kan liksom flera andra böcker och rapporter från Hjalmarson-stiftelsen gratis laddas ner på stiftelsens hemsida www.hjalmarsonstiftelsen.se
________________________

Litauen den näst snabbväxande ekonomin i EU 2011
Av senaste Eastern European Outlook (SEB 2012-03-28) framgår att den ekonomiska utvecklingen under 2011 i Litauen var robust och välbalanserad. Den årliga BNP-ökningen uppgick till 5,9 procent, vilket innebar att Litauen var den näst snabbväxande ekonomin i EU efter Estland. De senaste månaderna har tillväxten avtagit något. På grund av svagare exportmarknader kommer tillväxten enligt SEB:s ekonomer att förbli långsammare genom hela 2012 men åter stiga något 2013. BNP-tillväxten väntas bli 2 procent 2012 och 3 procent 2013.
- I december 2012 initierade regeringen ett konkursförfarande för Bankas Snoras, den femte största banken i Litauen, p.g.a. dålig förvaltning och misstänkt bedrägeri. Fallet hanterades framgångsrikt och fick begränsade konsekvenser på Litauens ekonomi. Centralbanken uppskattar att Snoras konkurs kan komma att sänka BNP-tillväxten under 2012 med upp till 0,5 %.
- Det var en stor brist på nytt kapital förra året och investeringarna låg en tredjedel under nivåerna före krisen.
- Arbetslösheten minskade ytterligare under 2011, till 15,4 %. Arbetslösheten bland män föll särskilt snabbt, vilket återspeglade en större efterfrågan inom tillverkningsindustri och byggnäring. Den totala arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten förblev bland de högsta i EU. Löneökningarna var ganska små, offentliga sektorns löner ökade med 3,3 procent, medan privata lönetillväxten var 2,3 procent.
- Regeringens mål om euro-medlemskap 2014 är enligt SEB:s ekonomer alltför ambitiös, Statens skuld förblir välskött, den uppgick till 39 procent av BNP i slutet av 2011.
________________________

Östeuropas konjunktur började svikta andra halvåret 2011.
Men tungviktarna i regionen, Ryssland och Polen, har stått emot omvärldskrisen bra. I senaste Eastern European Outlook (2012-03-28) fortsätter SEB:s ekonomer att räkna med bara en mild avmattning i de båda länderna. Skälen är måttligt beroende av export, modest offentlig skuldsättning samt litet eller måttligt beroende av bankfinansiering via eurozonen. Ryssland gynnas även av högt oljepris.
- Osäkerhet kring eurofrågan i Grekland och Portugal spiller över även på Östeuropas banker. Detta talar för att kreditförhållandena förblir onormalt strama åtminstone 2012.
- Inflationen sjunker i år i de flesta östländer. Oljeprislyft utgör en allmän uppåtrisk i inflationsprognoserna.
- I Baltikum sjunker tillväxten tydligt under trend i år. Under 2013 sker en viss återhämtning.

- Se vidare: www.seb.se , klicka fram via (Överkant:) > Företag, (vänster:) > Nyheter, tips och råd > Nyheter, chattar och rapporter, (mittfältet:) > Rapporter och publikationer > Till rapporter och publikationer > Eastern European Outlook. Där finns för de senaste rapporterna en sammanfattning och möjlighet att ladda ner hela rapporter som pdf.
________________________

Höstens val leder troligen till förändring
Det är ganska troligt att höstens val leder till en förändring av de regerande partierna förmodar SEB:s ekonomer i senaste Eastern European Outlook (2012-03-28). De senaste opinionsmätningarna visar att Socialdemokraterna nu är i ledning, med 16 procent. Andra oppositionspartier (Labour och Order and Justice) åtnjuter också hög popularitet (11 respektive 8 procent). Å andra sidan är partiet som leder den nuvarande regeringskoalitionen, Homeland Union, på tredje plats med något mer än 9 procent av rösterna. Under förra året enades nästan alla partier om behovet av att upprätthålla en försiktig finanspolitik. Partierna har dock ännu inte publicerat sina valprogram och det är ej klart om de kommer att stödja ytterligare finanspolitisk åtstramning om de väljs till makten.
________________________

Inflationen planar ut på nivån 3,7%
Inflationen i Litauen steg nästan hela förra året, men har i år planat ut på nivån 3,7%. Se Litauens Statistiska Centralbyrå, www.stat.gov.lt, Mer info på Centralbyråns hemsida, gå till Database of Indicators: http://db1.stat.gov.lt/statbank/default.asp?w=1280
________________________

Baltic Worlds
"Baltic Worlds" är en engelskspråklig kvartalstidskrift som utges av Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola och sponsras av the Foundation for Baltic and East European Studies. Prenumerera gratis genom att anmäla dig på www.balticworlds.com eller sända ett mejl till <bw.editor(snabel-a)sh.se> Äldre nummer som pdf: http://balticworlds.com/back-issues

Baltic Worlds 2012 nr 1 (mars 2012)
innehåller en rad artiklar som belyser historia och utveckling i olika delar av Östeuropa men inte mycket med direkt syftning på Baltikum: Kvinnliga småföretagares situation i dagens Ryssland, Telefonsystemens utveckling i Ryssland / Sovjet, och telefonens symbolvärden i rysk / sovjetisk litteratur, Minoritetslagstiftning i Serbien och Kroatien, reserapport från Moldaviens fattigaste distrikt och om Modernt ikonmåleri. Anmälningar av intressanta böcker om sovjetisk mass-terror 1934-1938 och om det svenska stödet för den tjeckoslovakiska motståndsrörelsen 1970-1990.
________________________

Sökbart register till Baltic Worlds
På adressen http://balticworlds.com/countries/ kan man numera söka äldre artiklar som berör ett visst land.När jag gör en sökning på Lithuania får jag på sidan http://balticworlds.com/tags/lithuania/ länkar till 12 artiklar, några specifikt om Litauen, andra allmänt om Baltikum.
________________________

CBEES Newsletter 2012 nr 1
innehåller flera intressanta kortrapporter om forskningsprojekt. Bl.a. skriver Margareta Tillberg om Sovjetisk design. Modernism från Baltikum och Norden - en officiell anomali inom socialistisk estetik under det kalla kriget, Johnny Rodin om What does it mean to be a father? State, civil society and citizen discourses about fatherhood in Russia och Monica Hammer om hur den mänskliga kulturen är beroende av naturen, men att vår uppfattning av naturen varierar av det kulturella sammanhanget.(För att ladda ner eller prenumerera på Nyhetsbrevet, se längre ner under rubriken FLER SEMINARIER MM)
________________________

Bilder på litauiska ambassadens hemsida
Gå in på den Litauiska ambassadens hemsida http://www.litemb.se/, klicka på länken under rubriken ABOUT LITHUANIA så kommer du till en sida med en massa bilder från Litauen, Testa dig själv - hur många kan du lokalisera? Bilderna förstoras om du klickar på dem (jag klarade tolv).
________________________

 

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen januari 2012

AKTUELLT
=============================
Ny litauisk ambassadör i Sverige
I oktober 2011 utsågs Eitvydas Bajarunas till Litauens ambassadör i Sverige. Bajarunas har tidigare tjänstgjort på viktiga poster vid det litauiska Utrikesdepartementet i Vilnius och i Bryssel och han har varit Litauens generalkonsul i S:t Petersburg.

Ambassadör Bajarunas framhåller att han ser Sverige som en viktig partner i ekonomiska frågor och energifrågor, men också i sociala och kulturella sammanhang. Han har ambitionen att lyfta de svensk-litauiska kontakterna till än högre nivåer.Han vill inte bara ha kontakt med det officiella Sverige, utan också hålla täta kontakter med föreningsliv och kulturliv.

Jag vill uppmana alla som driver svensk-litauiska projekt att hålla ambassadör Bajarunas informerad. Kom ihåg att skicka kopia av medlemsblad och kallelser till kulturaftnar etc till ambassaden!
________________________

Litauen nu 3,2 miljoner invånare, utflyttningen minskar
Enligt preliminär statistik hade Litauen vid senaste årsskiftet 3.199.000 invånare. Antalet registrerade utflyttare var 54.300 (mot 83.100 år 2010), antalet inflyttare var 15.700 (tre gånger fler än 2010). Av de inflyttade var 14.000 återvändande med litauiskt medborgarskap.
________________________

Baltic Worlds 2011 nr 4 (December 2011)
har polsk nationalitet och identitet och rysk infrastruktur som huvudämnen. Här något av det rika innehållet:

I en nio sidors essä beskriver Maria Janion hur den polska kulturen under flera hundra problemfyllda år omväxlande kastats mellan positivism och romanticism, katolicism och pragmatism och hur ungdomen nu som ett uttryck för pragmatism emigrerar till länder med lägre ungdomsarbetslöshet. Teresa Kulawik, professor i genusvetenskap skriver om kvinnliga solidaritetsrörelser i Polen.

Katri Pynnöniemi vid Finlands Utrikespolitiska Institut skriver en essä om synen på infrastrukturinvesteringar i dagens
Ryssland. Årets Baltic Worlds Round Table vid CBEES om "Market reforms and Socioeconomic change in Russia" summeras av Per Jönsson med orden "Lack of trust and institutions". Sven Hirdman, svensk ambassadör i Moskva 1994-2004, ger en positiv bild av infrastrukturinvesteringarna i Ryssland men framhåller att öst-väst-kontakterna bör kunna förbättras.Kristian Gerner delger oss med anledning av två böcker om "The History of the Baltic States" sina tankar om begreppet "Baltic".

Baltic Worlds är en engelskspråklig kvartalstidskrift som utges av Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola och sponsras av the Foundation for Baltic and East European Studies. Prenumerera gratis genom att anmäla dig på www.balticworlds.com eller sända ett mejl till <bw.editor(snabel-a)sh.se>
Äldre nummer som pdf: http://balticworlds.com/back-issues
________________________

20-årsminnen kring Baltikums återupprättade självständighet 1991
1985-1991 förändrades världen på ett sätt som vi kanske ännu inte helt fattat vidden av. Året 2011 har i mycket präglats v återblickar på det som hände för två årtionden sedan, och tillbakablickande tidskriftsartiklar och TV-program sköljer över oss ännu i början av år 2012. Den svenska regeringen har under namnet "Det Baltiska Året 2011" markerat återknytandet av kontakterna med Estland, Lettland och Litauen i augusti 1991. Både högtidstal och vetenskapliga analyser har i betydande omfattning dokumenterats på internet. Länkar till något av det vi i början av 2012 kan finna på nätet finns på sidan http://www.gailit.se/baltikum-fritt-1991.html
________________________

Två litteraturlistor
Med åren har vi vid olika tillfällen förmedlat ett antal litteraturtips. Jag har nu sammanställt dem i två listor på nätet.
Huvudlistan kallar jag Böcker om Baltikum http://www.balticbooks.se/baltisk-litteratur.html

2005 då Litauen var land i fokus på Bokmässan kom det ut en rad översättningar av litauisk litteratur. Svensk-Litauiska Riksföreningen sände ut ett julbrev med tips på översatt litauisk litteratur, totalt 24 titlar. Ni hittar hela listan på sidan http://www.balticbooks.se/sve-lit-julextra-2005.html

 

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen oktober 2011

Tillväxten dämpas - men inte lika hårt som i väst
SEB:s halvårsrapport "Eastern European Outlook" har kommit med sitt oktobernummer. Man anmärker att Östeuropa har uppvisat en god återhämtning efter finanskrisen och den djupa recessionen 2008-2009. Nu dämpas tillväxten i spåren av försvagad global efterfrågan men inbromsningen i Östeuropa blir inte lika häftig som i väst. Relativt måttliga offentliga skulder ger motståndskraft i inhemsk efterfrågan.
-- Polen, Lettland och Ukraina fortsätter nästa år att bedriva måttliga finanspolitiska åtstramningsprogram, medan finanspolitiken slår om och blir lätt expansiv i Ryssland, Estland och Litauen. Detta gör att konsumtion och investeringar hålls uppe relativt väl trots att exporttillväxten nu sjunker påtagligt. Förbättringen av arbetsmarknaderna dämpas nästa år men köpkraften stärks när det senaste årets energi- och
matprisdrivna inflationsuppgång klingar av.
-- Ambitionerna bland EU:s östländer att ansluta sig till euron har svalnat på grund av eurozonens skuldkris. Skuldkrisen och riskerna för en grekisk betalningsinställelse bidrar till att EU-länder i Östeuropa sannolikt avvaktar med eurokonvertering. Man framhåller att det dels är oklart vart eurozonen egentligen är på väg, dels kan försvagad tillväxt i Östeuropa framöver göra det svårare att klara budgetkravet för inträde. Lettland är den enda närliggande eurokandidaten och dess planerade inträde 2014 kan fortfarande bli aktuellt.
-- Flera östeuropeiska valutor, däribland rubel och zloty, har pressats hårt under finanskrisen. Huvudskälet är en allmän riskaversion som särskilt drabbat Östeuropa, trots att förtroendet för dessa länders betalningsförmåga varit fortsatt relativt stabilt, undantaget Ukraina. Valutorna faller enligt SEB:s prognoser ytterligare något de närmaste månaderna för att därefter stabiliseras och sedan gradvis stärkas. Totalt sett blir fallen inte så stora som vid finanskrisen 2008-2009. I samtliga sex länder som Eastern European Outlook täcker sjunker BNP-tillväxten till något under trend åren 2012-2013.
-- I Litauen har den ekonomiska återhämtningen hittills under 2011 varit balanserad och robust. Drivkrafterna har framgångsrikt skiftat från export till inhemsk efterfrågan. Jämfört med läget före krisen 2008 har Litauen nu en starkare ekonomisk position. Det är inte längre obalanser i vare sig i den inhemska marknaden eller i externbalanserna. Där finns inga fastighetsbubblor och hushållens skuldsättning som andel av disponibel inkomst har minskat något från 63 till 61procent. Cykliskt känsliga sektorer (investeringar, byggande och fastighetsmarknad) har redan bottnat ur och kan därför inte orsaka en ny recession. Ändå kommer mörkare utsikter på exportmarknaderna och fortsatt emigration att resultera i en mer begränsad ekonomisk expansion under 2012-2013. SEB spår att BNP ökar med 6,5 procent 2011, med 4 procent 2012 och med 4,5 procent 2013. Riskerna är främst relaterade till globala tillväxtrisker.

Se vidare: www.seb.se , klicka fram via (Överkant) > Företag (vänster) > Ekonomi > Nyheter, chattar och rapporter (mittfältet) > Rapporter och publikationer > Till rapporter och publikationer > Eastern European Outlook.Där finns för de senaste rapporterna en sammanfattning och möjlighet att ladda ner hela rapporten som pdf.
________________________

Baltic Worlds 2011 nr 3 (September 2011)
har rubriken "PUZZLING PATTERNS OF EUROPE - The limited effect of borders". Här något av det rika innehållet:- Flera texter behandlar den ryska kulturens utveckling under Stalintid i Sibirien och Moskva, i exilkretsar i 1920-talets Berlin och i Sovjetunionen under Sovjets slutliga stagnationsår.
- Anders Hammarlund skriver om det polsk-österrikiskt-ukrainska Galizien som geografiskt, politiskt och litterärt begrepp.
- Ann-Louise Martin om: Controversy in Baltic Waters - Too Much Nitrogen or Too Much Phosphorus ?
- Gunnar Åselius ger en översikt över ny litteratur kring Poltava och det svenska stormaktväldets upplösning.
- Andrea Petö anmäler Dalia Leinarte's bok "Soviet Reality:Life Stories of Lithuanian Women 1945-1970"

Baltic Worlds är en engelskspråklig kvartalstidskrift som utges av Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola och sponsras av the Foundation for Baltic and East European Studies. Prenumerera gratis genom att anmäla dig på www.balticworlds.com eller sända ett mejl till <bw.editor(snabel-a)sh.se> Äldre nummer som pdf: http://balticworlds.com/back-issues
________________________

FORUM LITAUEN / FORUM SVERIGE
Ett första FORUM LITAUEN ordnades i Karlskrona 1994. Sedan dess har det ordnats ett FORUM på olika håll nästan varje år. Det sista decenniet har forumet vartannat år organiserats av vår litauiska systerförening, under namnet FORUM SVERIGE.
- FORUM SVERIGE den 23-25 sept i Radviliskis var uppenbarligen mycket uppskattat av både litauiska och svenska deltagare. Forumet samlade hundratalet deltagare varav omkring hälften ungdomar, se vidare http://www.svensklitauiska.se/forumsve.htm
- Många foton finns att se på vår Facebook-sida https://www.facebook.com/pages/Svensk-litauiska-Riksf%C3%B6reningen/201722536530977#
- FORUM LITAUEN 2012 planeras i Karlskrona under första halvan av september, närmare info kommer på www.svensklitauiska.se
________________________

Känner du till svenska minnesmärken i Litauen?
Riksföreningen Sverigekontakt (från början kallad Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet) grundades 1908. Syftet var att erbjuda svenskar som emigrerat att hålla kvar kontakten med Sverige och med det svenska språket och kulturen, samt att verka för kännedom om svenskt språk och svensk kultur i utlandet.
- Sverigekontakt ska enligt stadgarna även uppmärksamma och vårda "svenska minnesmärken utomlands". Under de närmaste åren avser föreningen att sammanställa en databank över minnesmärken från bronsbyster och minnestavlor till talesätt, ortnamn, seder och bruk.
- För detta söker man hjälp! Alla intresserade uppmanas att gå in på Riksföreningens hemsida och skriva om ett svenska minnesmärken i utlandet och bifoga bilder. Denna tanke ligger helt i linje med Svensk-Litauiska Riksföreningens syften och vi uppmanar den som stöter på svenskminnen i Litauen att meddela Riksföreningen Sverigekontakt.
Mer info: http://www.sverigekontakt.se/?id=872 eller erik.magnusson-petzell@sverigekontakt.se.
________________________

Baltiska året 2011
Det är 20 år sedan de baltiska staterna återvann sin självständighet och diplomatiska förbindelser med omvärlden kunde återupprättas. Detta firas på olika sätt. I Sverige har riksdag och regering proklamerat "Det Baltiska året 2011", se http://www.regeringen.se/sb/d/2714
- Under augusti genomfördes i Stockholm två större evenemang, den 15 augusti ett "Måndagsmöte" på Norrmalmstorg till minne av de möten som hölls där från mars 1990 till augusti 1991 för att stödja den baltiska frihetskampen. Vid det välbesökta mötet talade de svenska, estniska, lettiska och litauiska premiärministrarna.I flera nyhetsmedia kunde vi läsa: "Några hundra personer samlades i måndags till det 80:e måndagsmötet på Norrmalmstorg i Stockholm". Jag var där och delade ut flygblad. De som stod närmast avspärrningarna kunde man inte nå fram till, av dem som stod i ytterkanten av folkmassan tog ca var tredje ett flygblad. Jag gjorde av med 500 flygblad. Jag kan därför med stor säkerhet upplysa om att det var minst 2000 personer på torget, troligen 3000. (Flygbladet gällde en historik över "Den sjungande
revolutionen", gratis som pdf på sidan www.balticbooks.se )
- Östersjöfestivalens invigningskonsert den 27 augusti i Berwaldhallen var en Baltisk konsert med verk bl.a. av Pärt (EE), Vasks (LV) och Ciurlionis (LT) med hundratals musiker och sångare från Estland, Lettland, Litauen och Sverige, en stark upplevelse.
- Före konserten hade man tänkt sig att som en påminnelse om Den baltiska kedjan (uppskattningsvis 2 miljoner människor som den 23 augusti 1989 under tystnad höll varandra i händerna i en obruten kedja från Vilnius till Tallinn) ordna en Kedja för frihet mellan Raoul Wallenbergs torg och Berwaldhallen. Folk uppmanades att samlas på Raul Wallenbergs torg. De sista dagarna före evenemanget ändrades planerna och samling skulle ske vid Berwaldhallen. UD lyckades dock inte meddela alla de deltagande organisationerna om detta, fortfarande dagen före uppmanade flera till samling på Raoul Wallenbergs torg. Där stod jag och hittade många baltiska vänner och en hel estnisk scoutkår med fladdrande fanor. Några gav upp, ndra tog sig till Berwaldhallen där det hölls tal till friheten. På förfrågan meddelar UD man att man fr.o.m den 19/8 annonserat, mejlat och twittrat om ändringen samt lagt ut meddelande på ett antal hemsidor. Till dem som via detta nyhetsbrev blev ledda till fel plats ber jag att få framföra en ursäkt.

 

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen juli 2011

BALTIC WORLDS (June 2011, vol IV:2)
har inget huvudtema. Detta nummer är i stället späckat med korta men intressanta artiklar i olika ännen. Några exempel:
- Attitydförändringar 1944-2011 hos en ungersk fritänkare.
- Mitterrands attityder till Litauens självständighetskamp 1990-1991.
- Sovjet och den polska krisen 1980-1981.
- Estlands Landsfader Jaan Tönisson
- Aivars Lembergs - Lettlands Berlusconi
- Polska minnen av förintelsen
- Ukrainska minnesluckor om förintelsen
- Muslimer i rysk litterär tradition

BALTIC WORLDS är en engelskspråklig kvartalstidskrift som utges av Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola och sponsras av the Foundation for Baltic and East European Studies. Prenumerera gratis genom att anmäla dig på www.balticworlds.com eller sända ett mejl till <bw.editor(snabel-a)sh.se> Äldre nummer som pdf: http://balticworlds.com/back-issues/
________________________

Utländska DIREKTINVESTERINGAR i Litauen ökade till 800 miljoner Litas första kvartalet 2011, mot 594 miljoner samma tid föregående år. De största investeringarna kom från Sverige, följda av Storbritannien, Nederländerna, Polen och Finland. Flest investeringar gjordes i finans- och försäkringssektorn, grossist- och detaljhandel, service av motorfordon, information och kommunikation samt kemisk industri.
Litauiska investeringar i utlandet, som ökat föregående år, minskade under första kvartalet. Litauiska investerare investerade framför allt i Lettland, Nederländerna och Estland. Störst investeringar gjordes i forskning och teknisk utveckling, i grossist- och detaljhandel samt i service av motorfordon.
________________________

ARBETSLÖSHETEN OFÖRÄNDRAT STOR
Arbetslösheten uppgick under första kvartalet i år till 17,2%, en ökning med 0,1% sedan sista kvartalet 2010. Sett över 12 månader har arbetslösheten dock minskat med 0,9%.
________________________

Till PROFESSOR I STATSKUNSKAP med inriktning på ÖSTERSJÖOMRÅDET och ÖSTEUROPA vid Södertörns högskola har utnämnts JOAKIM EKMAN. Ekman har skrivit eller medverkat i ett stort antal rapporter om förändringar och demokratiseringsprocesser i Östeuropa
________________________

LITAUEN FRÅN LUFTEN
massor av flygfoton av olika platser i Litauen finns på www.lithuania-photo.com (När du håller markören över bilden visas en rad symboler nedtill i bild, klicka på den längst till höger för större bild.)

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen mars 2011

AKTUELLT
=============================

BEVAKNING AV VAL RUNT ÖSTERSJÖN
Redaktionen för BALTIC WORLDS har ambitionen att bevaka de val som sker i Östersjöregionen, se http://balticworlds.com/category/elections/
________________________

SÄNKT MOMS FÖR LITAUISKA HOTELL OCH RESTAURANGER
Tack vare sänkt hotell- och restaurangmoms under ett år får vi lättare att konkurrera på den europeiska marknaden, säger branschföreträdare.
________________________

FLER UTLÄNDSKA HOTELLGÄSTER
Med den ekonomiska återhämtningen ökade antalet utländska hotellgäster i hela Europa år 2010 med 2.8%. Snabbast var ökningen i Baltikum och Malta. I Litauen ökade antalet utländska hotellgäster med 11%.
________________________

EXPLODERANDE HOTELLPRISER
Många hotell försöker nu ta igen vad de förlorade under finanskrisen. Särskilt i samband med större galor och idrottsevenemang höjer man rumspriserna rejält. Företrädare för Litauens konkurrensråd meddelar att man kommer att granska branschen.

 

TRANSPORTER
=============================

NÄTET AV SNABBUSSAR INOM BALTIKUM VÄXER
Baltikums största busstrafiknät Lux Express Group /Eurolines utökar sin tidtabell med ett antal linjer till budgetpris, klargula bussar kallade Simple Express. Även dessa budgetbussar uppges ha WC, luftkonditionering, fällbara säten, försäljning av filt och kudde till förmånligt pris. Se linjer och priser på http://www.luxexpress.eu/lang/home
________________________

KONKURRENS MELLAN LÅGPRISFLYG NÅR KULINGSTYRKA
# Ryanair som pressar priserna bl.a. genom att flyga från flygfält med låga avgifter flyger från Kaunas på 19 destinationer i Västeuropa. Sedan avgifterna på Vilnius flygfällt sänkts dramatiskt öppnar Ryanair en rad linjer även därifrån.
# Från Vilnius flyger även det ungerska lågprisbolaget Wizz Air till 8 destinationer i Västeuropa.
# Samtidigt meddelar lettiska airBaltic att de lägger ner linjerna från Vilnius till London, Rom, Paris och Dublin, eftersom det uppstått en överkapacitet när andra bolag nu flyger samma rutt. Tadas Vizgirda, General Manager för airBaltic i Litauen säger “The new Vilnius airport discount scheme appears to have backfired, resulting in overcapacity on just a handful of routes rather than broadening the choice of routes, as intended by the scheme.”
# Det ryska budgetbolaget Sky Express planerar från i sommar att flyga från Moskva till Kaunas med passagerare som fortsätter med Ryanair till olika destinationer i Västeuropa.

 

13 januari 1991 vid TV-tornet i Vilnius - ett 20-årsminne - extra Svensk-Litauiskt nytt 13 januari 2011


13 JANUARI 1991 - ETT VIKTIGT 20-ÅRSMINNE

Den baltiska frihetskampen 1985-1991 kan kortfattat beskrivas med en handfull datum.

11 mars 1985 i Moskva: Gorbatjov tillträder som generalsekreterare för det sovjetiska kommunistpartiet. I sitt inledningstal proklamerar han glasnost och perestrojka.

14 juni 1987 i Riga: Den första demonstrationen som inte slogs ner av polisen, på årsdagen av deportationerna 1941 då 45.000 balter bortfördes i godsvagnar till Sibirien och Kazakstan. Det blir början på fyra års sjungande demonstrationer.

13 april 1988 i Tallinn: Edgar Savisaar föreslår i estnisk TV en folkfront ”till Perestrojkans försvar”. Innan året är slut har det bildats folkfronter i alla de tre baltiska staterna.

16 november 1988 i Tallinn: Estlands högsta sovjet (med 65% ester och 35% icke-ester) deklarerar med 254 ja-röster mot 1 nej-röst och 6 nedlagda suveränitet (ej frihet), sovjetisk lag gäller i Estland först efter beslut i Estlands högsta sovjet.

19 december 1989 i Vilnius: Det litauiska kommunistpartiet under ledning av Algirdas Brazauskas beslutar att utträda ur Sovjetunionens kommunistparti.

11 mars 1990 i Vilnius: det nyvalda litauiska parlamentet beslutar med röstsiffrorna 124–0 (sex nedlagda) att återupprätta Litauens självständighet som kränktes 1940.

13 januari 1991 i Vilnius: sovjetisk militär stormar TV-tornet i Vilnius, som omringats av tusentals obeväpnade litauer. Inför öppna TV-kameror dödades 14 personer. Någon måste ha trott att publiciteten skulle skrämma balterna. Den väckte i stället den internationella opinionen, vilket gav kampen en vidare dimension och balterna internationellt stöd.

19 augusti 1991 i Moskva: åtta politiker och militärer förklarar att de tagit över makten i Sovjetunionen. Influgna trupper från Sovjet besätter TV-hus, radiohus, telefonstationer och hamnar i Baltikum. Alla de baltiska staterna förklarar sig nu självständiga. Den 21 augusti vägrade utkommenderade elitförband i Moskva att skjuta på civila. Kuppen hade misslyckats och de baltiska staterna kunde med internationellt stöd genomföra sin självständighet.

En hel generation har vuxit upp i Baltikum sedan själv ständigheten uppnåddes. Minnet av frihetskampen är en viktig del av den baltiska identiteten - minnesdagar som uppmärksammas i de unga nationerna. I Litauen är 20-årsdagen av blodbadet 13 januari 1991 vid TV-tornet en viktig dag.

LÄS MER - länkar:

Händelseförloppet januari 1991 timme för timme:
https://secure.wikimedia.org/wikipedia/en/wiki/January_Events_(Lithuania)

Bilder:
http://vyrud.livejournal.com/104724.html

SvD understreckare 2011-01-12:
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/blodbad-i-vilnius-borjan-till-slutet-for-sovjetvaldet_5858459.svd

Pär Lindström: Den sjungande revolutionen 1985-1991
http://www.balticbooks.se/Sjungande_revolutionen_85-91.pdf

 

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen dec 2010

AKTUELLT
=============================

SVENSKA KRAFTNÄT SATSAR PÅ KABEL TILL BALTIKUM
Statliga Svenska Kraftnät avser investera 2,6 miljarder kronor i en ny likströmsförbindelse, Nordbalt, mellan Sverige och Litauen som ska vara klar 2016. Projektet får 175 miljoner euro i EU-stöd. "Syftet är att stärka försörjningssäkerheten i Baltikum och att integrera en framväxande gemensam baltisk elmarknad med den nordiska och europeiska" säger generaldirektör Mikael Odenberg.

 

ur Svensk-Litauiskt nytt från Svensk-Litauiska Riksföreningen nov 2010


AKTUELLT
=============================

IRVIS SCHEYNIUS DÖD
Med Irvis Scheynius död den 30 augusti 2010 avlutas ett nästan sekellångt kapitel av svensk-litauiska kontakter.

Irvis far IGNAS SCHEYNIUS föddes 1889 i Sirvintos kommun (strax nordost om Vilnius). 1915 kom han till Sverige där han bildade en kommitté för Litauens självständighet. Efter att den litauiska republiken utropats 1918, utsågs Scheynius till Litauens sändebud, först i Köpenhamn, sedan i Helsingfors och till slut i Stockholm. I Stockholm tog Scheynius initiativ till grundandet av en svensk-litauisk vänskapsförening.
   Scheynius var uttalad antikommunist och antinazist. Efter statskuppen i Litauen 1926 slutade han som litauisk diplomat. Han återvände till Litauen där han bl.a. verkade som tidningsmakare. 1940 flydde han via Ostpreussen till Sverige. Scheynius skrev ett antal romaner på svenska och litauiska, varav fem är utgivna på svenska. Han anses vara en av den litauiska litteraturens viktigaste modernister. Som hans främsta verk framhålls ofta romanen Sigfried Immerselbe förnyar sig. Bland hans skrifter bör även framhållas den starkt antikommunistiska Den röda floden stiger (1940). Ignas Scheynius dog 1959 i Stockholm.

Ignas son IRVIS SCHEYNIUS, född 1922, blev jurist och arbetade vid domstolarna i Sunne, Sundsvall, Sollefteå, Gällivare och Haparanda. Han var en domare som inte trodde på hårda straff, han arbetade för att införa samhällstjänst som påföljd. 1996 publicerade han sina minnen i boken Du domarn som fått lovord för både innehåll och språk. Irvis var poet, författare, sagoberättare och fotograf. Irvis mindes sin barndoms somrar i Litauen. 1978 besökte han Litauen för första gången på 40 år. 1989 blev han inbjuden till Sirvintos för att fira hundraårsminnet av sin fars födelse. Under 1990- och 2000-talen arbetade han bl.a. med att skapa bättre förhållanden för utsatta barn i Sirvintos och han blev hedersmedborgare i kommunen.
________________________

LITAUISK INTERNETBOKHANDEL
Humanitas är en Internetbokhandel knuten till sex bokhandlare i Vilnius och Kaunas. De säger sig svara för Litauens bredaste distribution av akademisk och professionell litteratur och specialiserar sig på konst, språk och importerad akademisk litteratur. Distributionen sker med budfirma och kostar till Sverige 15 litas för en bok och 8 litas för varje ytterligare bok i samma paket. Se vidare www.humanitas.lt
________________________

NEWS2BIZ MARKNADSINFORMATION
Äripäev/Bonnier Group påpekar att de publicerar marknadsinformation för näringslivet för Litauen, Lettland, Estland, Polen och Kina, se www.news2biz.com (Några nyheter och kåserier kan läsas på hemsidan.)



Utdrag ur några tidigare nummer av "Nät-Nytt"

SVENSK-LITAUISKT ARKIV I VÄXJÖ
Papper som inte läggs i ordnat arkiv försvinner och minnen förbleknar. Vi försöker därför samla en dokumentation om de intensiva svensk-litauiska kontakterna från och med slutet av 1980-talet .
Har ni material eller berättelser från dessa år, lämna originalen eller kopior till vårt svensk-litauiska historiska arkiv. Arkivet förvaltas för vår räkning av "Kronobergsarkivet för folkrörelse- och lokalhistoria" i Växjö. Det går att lämna även osorterade föreningshandlingar (dock ej verifikationer från bokföringen), professionell arkivpersonal sorterar, katalogiserar och arkiverar materialet för framtida forskning. Se http://www.kronobergsarkivet.se Vid kontakt med arkivet, referera till kontakt med Jarl Branting.
________________________

KOMMUNISMENS OKÄNDA GÄRNINGAR
Svenska ungdomar har hört talas om förintelsen, men vad vet de om kommunismens brott mot mänskligheten?
Det är nu snart 20 år sedan Berlinmuren föll. Ett halvt sekels kommunistiskt förtryck av halva vår kontinent gav sönderslagna samhällsstrukturer, förtrampande mänskliga fri- och rättigheter, oräkneliga ödelagda liv, många miljoner dödsoffer och en gigantisk miljöförstöring.
Detta pågick bara femton mil från Sveriges kust. Vad har dessa händelser givit för avtryck i de svenska skolungdomarnas kunskaper? En rapport från Föreningen för upplysning om kommunismen (UOK) ger en skrämmande bild av svenska skolungdomars kunskaper:

90% av eleverna kände inte till Gulag (95% kände till Auschwitz).
40% anser att kommunismen bidragit till ökat välstånd i världen.
43% tror att det totala antalet offer för kommunismen är en miljon eller färre.
18% tror, att det är färre än 10.000, världen över, under hela nittonhundratalet. (Konsensus bland ledande forskare är närmare 100 miljoner).
90% kände inte till vilken huvudstad som ligger närmast Stockholm.
Bara hälften kände till att Berlin var huvudstad i ett land vid Östersjön. Ännu färre visste, att även Warszawa är det.
82% tror inte att Vitryssland är en diktatur.

Hela rapporten kan laddas ner från http://www.upplysningomkommunismen.se
Mer material om kommunismen finns på hemsidorna http://www.omkommunismen.se och http://www.levandehistoria.se


EVENEMANG I LITAUEN

NY HEMSIDA FÖR EVENEMANG I VILNIUS
Vilnius Tourist Information Centre har tagit fram en broschyr med de viktigaste evenemangen under år 2014 som också skall kunna laddas ner som pdf
http://www.vilnius-tourism.lt/wp-content/uploads/2013/10/events_2014_EN.pdf Jag välkomnar denna nya form som är mycket överskådligare än den rikliga men också ganska förvirrande informationen som erbjudits på sidan http://www.vilnius-events.lt/en (Men tyvärr har det krånglat med nedladdningen, ibland får jag hem halva kalendern, ibland ingenting.)

Aktuella tips när man är på plats kan det ibland vara svårt, pröva med http://www.vilnius-events.lt/en/ klicka på "All events" och på det event du vill veta mer om.

Fler webbsidor i Litauen som du kan pröva:Litauens turistinformation www.litauen.se/index.php?lang=sw Vilnius Tourist Information Centre www.vilnius-tourism.lt,
http://vilnius-convention.lt/laiskai/lt/delivery/view/483468978e679c75f0da4023fdb599dc


SEMINARIER STUDIESTIPENDIER MM

CBEES
vid Södertörns högskola är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum med fokus på Östersjöregionen och östra Europa.

Där hålls serier av seminarier, varav många är av stort intresse. Gå till hemsidan www.sh.se/cbees, efter presentationen av CBEES klicka på fliken "What's on", genom val i menyn till höger kan du få huvudspalten att visa olika översikter över aktuella händelser som workshops, seminarier och konferenser.

För varje workshop / seminarium anges en kontaktperson. Om du vill delta i ett seminarium, kontakta kontaktpersonen för att kolla att programmet fortfarande gäller och att du är välkommen att delta.

Från menyn till höger kan du även ladda ner CBEES Newsletter som pdf, med information om evenemang på CBEES.

Doktorandkurser ordnas inom avdelningen BEEGS, doktorander erhåller lön och kontorsrum för en fyraårsperiod.
________________________

Forum för Levande historia
visar utställningar och ordnar föreläsningar och kurser i anslutning därtill. För lärare ordnas ett antal föreläsningar och lärarseminarier, se sidan www.levandehistoria.se


STÖD, STIPENDIER, KURSER
=============================
Nordiska Ministerrådet (NMR) utlyser löpande många intressanta stipendier och utbytesprogram för bl.a. anställda i näringslivet, för offentliganställda, för konstnärer och artister, gå till http://norden.lt/ , kolla i menyn till vänster "Programmes" och "Projects" eller mejla <info(snabel-a)norden.lt> och berätta om ditt projekt och fråga om de kan ge något stöd. Flera på kontoret talar något nordiskt språk. tel. +370 5 212 22 11, fax: +370 5 212 24 23.



LITAUISKA HELGDAGAR
=============================
1 jan NYÅRSDAGEN (helgdag)
________________________
16 feb 2015 NATIONALDAGEN (helgdag) till minne av litauiska statens återupprättande 1918
________________________
24 feb gratulera dina estniska vänner på ESTLANDS NATIONALDAG
________________________
11 mars HELGDAG till minne av återupprättandet av Litauens självständighet 1990
________________________
5-6 apr 2015 PÅSKDAGEN, ANNANDAG PÅSK (helgdagar)
________________________
1 maj ARBETARRÖRELSENS INTERNATIONELLA HÖGTIDSDAG (helgdag)
________________________
24 jun MIDSOMMARDAGEN (helgdag)
________________________
6 jul LITAUISKA STATENS DAG (helgdag) till minne av
kröningen 1253 av Litauens första (och enda) kung, Mindaugas,
och därmed den formella startpunkten för en litauisk stat.
________________________
15 aug MARIE HIMMELSFÄRD (helgdag)
________________________
1 nov ALLHELGONADAGEN (helgdag)
________________________
24 feb: gratulera dina lettiska vänner på LETTLANDS NATIONALDAG
_________________________
24-26 dec JULAFTON. JULDAGEN, ANNANDAGEN (helgdagar)


LITTERATUR
Sammanställning av böcker som presenterats

http://www.balticbooks.se/baltisk-litteratur.html
Översättningar presenterades på bokmässan 2005 i Göteborg och några tidigare översatta verk
http://www.gailit.se/sve-lit-julextra-2005.html

SVENSK-LITAUISKT NYTT görs för SVENSK-LITAUISKA RIKSFÖRENINGEN av Pär Lindström
Svensk-Litauiska Riksföreningen är en oberoende, partipolitiskt obunden ideell förening som främjar svensk-litauiska kontakter, förmedlar kunskaper om Litauen och arbetar för Litauens sociala, ekonomiska, miljömässiga och demokratiska utveckling.

Svensk-Litauiska Riksföreningens nyhetsbrev utkommer med ojämna mellanrum när nyheter finns att förmedla.
Svensk-Litauiskt Nytt är gratis för alla intresserade. Meddela <parli(snabel-a)gailit.se> vilken mejladress du vill ha brevet till.

Riksföreningens medlemmar får i medlemsskriften mer och bredare information än vi kan förmedla genom detta kortfattade nyhetsbrev. Se även http://www.svensklitauiska.se/

Vill Du bli medlem? Sätt in 200:- (organisationer 500:-, företag 500:- varav serviceavgift 400:-) på postgiro 42559-5.

Svensk-Litauiska Riksföreningen
Redaktör Svensk-Litauiskt Nytt:
Pär Lindström, Kristina Nilssons väg 26, 352 39 Växjö, tel 0470-740808, fax 0470-740809, e-post parli(snabel-a)gailit.se,  http://www.gailit.se/parli