|
Först vill jag säga att mina vanvördiga döttrar har gjort den här sidan, och jag har inte haft med saken att göra. Snart nog ska jag väl göra om den på mitt vis.
Jag är pensionerad redovisningskonsult och bor i Växjö sedan 1983, med min man Pär.
Jag gillar att träffa vänner, att laga mat och ordna fester, att pyssla i trädgården och att koppla av med datorspel och deckare. Jag är också kassör i Växjö konsertförening och har en del andra liknande uppdrag. Pensionärsuniversitets (m.fl.) föreläsningar är en ytterligare källa till stimulans och umgänge.
Ett annat stort intresse är resor – så småningom kanske jag lägger upp bilder från en del av dem. Förutom de flesta länder i västra Europa har jag hunnit med Ceylon/Sri Lanka och Marocko, och hälsat på dotter Eva i Papua Nya Guinea. Min andra dotter Anne och jag brukar åka till Grekland en gång om året, och de flesta år hjälper jag Pärs styvmor Malene med den halvårsvisa flytten mellan Köpenhamn och Gran Canaria. Jag åker också ofta och hälsar på släkten i Estland.
Jag är född i Tartu i Estland, och kom till Sverige med mina föräldrar som elvaåring. Vi bodde i Närke och jag utsattes för att lära mig svenska av en skånsk fröken i Viby skola. När jag skulle börja i realskolan flyttade vi in till Örebro.
Sedan flyttade jag till Stockholm för att gå på universitetet, där jag studerade sociologi och genetik, fick nya vänner, och mötte min man. Vi fick två döttrar, 1965 och 1967. Jag jobbade för en studiekamrats far som var i stötdämparbranschen, men bestämde mig så småningom för att vidareutbilda mig och kom in på redovisning.
Genom en annan vän fick jag jobb på en konsultfirma. Konsultjobb är toppen, eftersom man får prova på olika arbetsplatser, och även om jag blev kvar i flera år på de flesta ställen är man lite isolerad från diverse lokala konflikter och liknande. Dessutom skulle man ju inte vara där om de inte verkligen behöver ens tjänster, så man är uppskattad också! Detta höll jag på med ända tills jag pensionerades för fem år sedan. Jobbet var i Stockholm så jag pendlade varje vecka från Växjö i åratal. Det är nog ett tecken på hur mycket jag gillade mitt jobb.
Det finns saker jag saknar med Stockholm, som gamla vänner, det större kulturella utbudet, närhet till döttrarna, fler affärer osv. Men Växjö är ett bra ställe att bo på; vi har fått massor av nya goda vänner, det är bra fart på det kulturella livet för att vara en såpass liten stad, det är lite närmare Danmark och kontinenten, och vi har ett bra hus där jag tycker om att bo.
[ OK, nu lyckas inte spökskrivaren fabulera ihop nåt mer! :-) ]
|
First, let me say that my irreverent daughters made this page, and I was nothing to do with it. I will be, given a little time.
I’m a retired accountancy consultant, and have lived in Växjö in Småland since 1983, with my husband Pär.
I enjoy seeing friends, cooking and arranging parties, fiddling around in the garden, and relaxing with computer games and detective novels. I am also the treasurer of the Växjö Concert Society, and have similar functions in a few other places as well. Lectures at the “Retiree University” and elsewhere are another source of stimulation and social interaction.
Another big interest is travelling, and some time I might get around to posting pictures from some of my trips. Apart from most countries in Western Europe, I have been to Ceylon/Sri Lanka and Morocco, and I visited our daughter Eva in Papua New Guinea. Our other daughter, Anne, and I go to Greece once a year, and most years I help Pär’s step mother Malene with her twice annual move between Copenhagen and Gran Canaria. I also visit relatives in Estonia quite often.
I was born in Tartu, Estonia, and came to Sweden with my parents when I was eleven. At first we lived in the countryside, but moved into the provinical capital Örebro for me to start secondary school.
After high school I moved to Stockholm to go to university, where I did sociology and genetics, made friends, and met my husband. We had two daughters, in 1965 and 1967. I was working for the father of one of my uni friends who was in shock absorbers, but eventually decided to get further education and became an accountant.
Through another friend I got a job with a consultancy firm. Consulting is great, since you get to try different places, and though I stayed several years in most places, it helps you stay out of various local conflicts. Besides, you wouldn’t be there if they didn’t desperately need your services, so you’re appreciated too! I carried on doing this until I retired five years ago. Since work was in Stockholm, I ended up commuting weekly from Växjö for years, which is probably an indication of how much I enjoyed my work.
There are things I miss about Stockholm, like friends from way back, a greater variety of cultural events, proximity to our daughters, more shops and so on. But all in all, Växjö is a good place to live, and we have made lots of great friends here too, there is really nothing wrong with its cultural life, it’s a bit closer to Denmark and the continent, and I like our house.
[ OK, this is where the ghost writer decided enough is enough! :-) ]
|
Esimene...
|
